English version of this page

Fornybar energirett i lys av internasjonelt mangfold

I enkelte land med sterkt voksende økonomi har man brukt juridiske virkemidler for å fremme fornybar energi  som et steg på veien for å minske utslipp av drivhusgasser. Enkelte land har innført fornybare energisertifikatmarkeder, tydelig inspirert av lover som er blitt anvendt i andre mer utviklede land. Men hva skjer når slike konsepter innføres i nye miljøer?  

Solcellepanel installert utenfor nettområdet på den sydafrikanske landsbygda. © UiO/NIFS, fotograf: Daniel Arnesson.

Om prosjektet

Forskningsprosjektet er et treårig prosjekt, fra september 2014 til august 2017. Prosjektet fokuserer på energisertifikatmarkeder på grunn av dennes fleksibilitet. Et energisertifikatmarked kan möjliggöra internationell handel och främjande förnyelsebar energi i områden utan elnät, som till exempel vid uppbyggnad av solpaneler enligt bilden ovan. Detta är möjligt tack vare att elcertifikat är handelsvara som kan handlas separat från den fysiska elektriciteten.

Mål

Hovedformålet med forskningen er å forstå de muligheter og utfordringer i energisertifikatmarkedet for internasjonalt samarbeid. Dette gjøres ved å undersøke empiriske data i Sverige, Norge og India. I tillegg vil den internasjonale konteksten som disse markedene har utviklet, bli undersøkt.

Teoretiskt ramverk

Överföringen av rättsliga och kvasirättsliga koncept, så som energicertifikatmodeller, mellan olika länder och regioner har varit föremål för stor debatt. Likheter mellan jurisdiktioner påvisar klart att det är en vanligt förekommande process men olikheter tyder också på att överföringen av lagar inte kan förstås i isolation av kontextuella omständigheter. Gunther Teubner utvecklade sin teori om 'legal irritants' för att förklara hur denna process är beroende av lagars 'binding arrangement' till andra lagar och element i samhället. Detta forskningsprojekt strävar efter att utveckla denna förståelse av lagen genom att koppla den till förståelsen av innovationer och processer som dynamiska aktörsnätverk ('actor-networks').

Metod

Actor-network-teori (ANT) ses ofta som en metod snarare än en teori. Oavsett styrkorna i dessa påståenden verkar det som om ANT förser med vad Bruno Latour kallar en verktygssats ('tool-kit') för att undersöka och jämföra mottagligheten och utvecklingen av energicertifikatmodeller i Sydafrika och Indien. Det möjliggör för en interdisciplinär forskningsmetod som kan anpassas till de socio-tekniska metoder som används av aktörerna i certifikatmarknaderna. Den går bortom rättsdogmatik genom att erkänna vikten av kontextuella förhållanden samtidigt som ANT undviker att göra antaganden om dessa förhållanden. Metoden undviker därmed problematiken med att definiera kontexten innan den har undersökts och föreskriver istället mänskliga och icke-mänskliga aktörer i aktörsnätverket denna uppgift. Genom att observera och analysera dessa aktörer kan kontexten kartläggas.

Denna tävrvetenskapliga metod följer aktörerna i det dynamiska aktörsnätverket som utgör energicertifikatmarknaderna i Indien och Sydafrika. För att spåra kopplingar mellan energicertifikat och andra aktörer anpassas forskningsmetoden till de processer som används av aktörerna vid interaction med varandra, genom bland annat analys av document och lagar, studie av handel genom certifikatregister, deltagande observationer och intervjuer.

Finansiering

Nordisk institutt for sjørett, Universitetet i Oslo, Norge

UiO Energy, Universitetet i Oslo, Norge

Samarbeten

zaRECs, Sydafrika

Energy Research Centre (ERC) , University of Cape Town, Sydafrika

Centre for Environment and Climate Change, Jindal Global Law School, NCR of Delhi, India

RECS International, Arnhem, the Netherlands

 

Emneord: Energirett, komparativ rett, rettssosiologi, utviklingsrett, fornybar energi, energi, bærekraftig utvikling, utvikling, miljø og klima
Publisert 5. juni 2015 11:45 - Sist endret 20. okt. 2016 13:19

Kontakt

Stipendiat Daniel Arnesson